"Fordonsindustrin befinner sig i en spännande pionjärtid. Många springer och åt många olika håll. Många kommer att lyckas, men många kommer också att misslyckas i sina satsningar. Visst finns det återvändsgränder — men det är helt klart att elandelen ökar i bilarna. Det har pågått i lite blygsam skala. El till motorns kylfläkt istället för remdrift, el till styrservo osv. men det stora steget kommer när elen kommer in i drivlinan och det är det som sker nu. Det går i små steg men slutmålet är klart — en bil som drivs i huvudsak på el.

För vissa elbilar kommer det att finnas en "range extender" som är en liten förbränningsmotor som går på optimerat varvtal när batterierna sinar. Det blir ingen hisnande acceleration men bränsleförbrukningen blir mycket låg".
Hans fortsätter att tala om utveckling och berättar att det som var "high tech" igår som start/stop funktion, återvinning av bromsenergi, m.m. mycket snart är standard. Lätthybriderna går mot fullhybrid dvs. att de kan köras i eldrift mycket längre och dessa typer kommer nu på marknaden. Om två år kommer det flera "plug in" hybrider som är bilar där elen står för största delen av driften. Batterierna kan laddas från vanligt eluttag och kör man inte mer än 2-4 mil mellan laddningarna fungerar den som elbil. Sen är det renodlade elbilar som kommer i stor skala — men det finns problem som vi måste lösa och hantera säger Hans.

Vi frågar varför el — all el kommer ju inte från gröna tillverkningssätt. Hans är övertygad om elens styrkor. Den främsta är energieffektiviteten. En eldrivlina omvandlar mer än 80 % av tillförd energi till rörelse medan en bensinmotordrivlina i praktiken hamnar långt under 20 %. Trots relativt hög verkningsgrad för dieselmotorer kan totalverkningsgraden för en EU-körcykel i bästa fall hamna runt 20%. Elmotorn i fordon kan också användas som generator och ta tillvara bromsenergin. El är lätt att distribuera och ger stora friheter i bilkonstruktionen. El kan med känd teknik framställas helt utan emissioner. Dessutom kostar elen < 2 kr/mil vilket kan jämföras med en diesel som ligger på ca 8 kr/mil för en medelstor bil.

Vi kommer in på tunga fordon som står för mycket av transportarbetet och undrar vad Hans ser för utveckling där. "Hybridsystem i tunga fordon i städer där trafikrytm ger många start och stopp är mycket lämpliga för elhybrid system. Bussar och sopbilar med hybriddrivlina finns redan på marknaden. Det är intressant för medeltunga distributionsbilar också. I fjärrtrafik blir frågeställningarna lite annorlunda. Ett intressant scenario är att elektrifiera motorvägsnätet och låta den tunga trafiken gå på el."

Traditionell strömförsörjning via luftledning och strömavtagare eller i framtiden induktiv överföring via vägbanan. Detta kräver nya lastbilar — med stora elmotorer och en liten dieselmotor för körning utanför motorvägsnätet och rangering. Detta kanske låter utopiskt men idén bygger på helt känd teknik och är mycket billigare än att bygga järnväg. Lösningen ger också en större flexibilitet än järnväg.

Hur ligger vi till i Sverige i "elracet" undrar vi och det är en fråga som Hans funderat mycket på. "Vi har kompetens och en stark fordonsindustri men i många frågor splittrar vi våra resurser för mycket. Mer samarbete ger snabbare resultat. Svensk bilindustri har många styrkor varav säkerhet är en av de viktigaste. Enligt Hans kan vi bli ledande på säkerhet inom hybrid och el, men det kräver stora, samlade satsningar och dessa ser vi tyvärr inte idag" menar Hans.

Tidigare har ökad säkerhet i fordon lett till ökad vikt. Här gäller nya krav för att spara energi. Säkerhet måste gå att kombinera med allt lättare konstruktioner. I Sverige är vi långt framme med höghållfast stål men vi måste snabbt gå vidare. De svenska biltillverkarna är inne på intressanta hybrid och elbilprojekt men här går det fort för konkurrenterna så det gäller att vi hänger på.  Sannolikt kommer vi inte att kunna utveckla alla områden — som batteri — men det gäller att vi bygger kompetens inom även dessa områden så vi kan förstå vad som är på gång och satsa på rätt spår. Dagens privatbilister börjar jämföra bränsleförbrukning istället för hästkrafter i bilarna och energisnålhet bygger varumärket.

Hans berättar att Svenskt Hybridforskningscentrum startade våren 2007 och första perioden går ut våren 2011. SHC:s budget för denna period är 97,5 miljoner kronor, där näringslivet, högskolan och Energimyndigheten satsat 1/3 var. Målet är att driva utveckling inom områden som är viktiga för elfordonsutveckling i Sverige. Hans Folkesson berättar att man satsar på ökade anslag för nästa period och att man ska intensifiera forskningen som idag bedrivs av 8 seniorforskare och 14 doktorander. Alldeles i dagarna ska SHC presentera en lägesrapport som inte ska föregripas.

Slutligen undrar vi varför det finns så många elbilsskeptiker. "Alla förändringar möter motstånd. För bilindustrin innebär eldrift en mycket stor omställning men den ger också möjligheter. Att den kommer behöver vi inte tveka på — klimat, miljö, våra barn och barnbarns framtid kräver det" avslutar Hans Folkesson.