Händelserna i Japan får många konsekvenser. Främst har och kommer ett stort antal människor att drabbas. Den japanska ekonomin får ett stort avbräck och oron för hur framtidens skydd mot liknande händelser ska utformas är påtaglig. Kärnkraften, som en trygg energiresurs ifrågasätts i Japan och i andra länder. I Europa växer kärnkraftsoron mycket starkt i Tyskland men även i andra länder tar frågan fart. I Frankrike, som är den ledande kärnkraftsnationen i Europa börjar en skepsis växa fram. I USA finns det en oro och nu är Japans inställning säkert under omprövning. Vi kan få en situation där kärnkraftsutvecklingen helt koncentreras till Kina, Indien och Ryssland vilket kan få svårbedömda konsekvenser.
 
I Europa är Eurokrisen inte över. Det interna motståndet i Grekland mot regeringens sparprogram är stort. Det drivs "Den plirono"  (jag betalar inte) kampanjer i hela landet. Man klistrar över biljettautomater i tunnelbanan i Aten och bilister betalar inte motorvägsavgifter. I jan och feb i år sjönk Greklands skatteinkomster med 10 %.  Portugal som är nära ruinens brant är mitt uppe i en politisk kris och är handlingsförlamat i 2 månader innan val ska ske. Ett 30tal spanska banker har nedgraderats och upplåningsmöjligheterna på statspapper för Portugal, Irland och Spanien är små och mycket dyra.

Under den kommande femårsperioden ska även hela den politiska ledningen i Kina förnyas vilket naturligtvis kan ge förändringar men samtidigt är den kinesiska filosofin "att sitta still i båten" väl förankrad - men visst blir det spännande. Vi kommer att möta Kina på allt fler områden.

Indien kommer att vara världens tredje största ekonomi år 2050 efter Kina och USA, enligt en forskningsrapport från Goldman Sachs. Indien hoppas att deras demokratimodell, starka juridiska tradition och spridda engelskkunskaper ska ge dem goda möjligheter att klara konkurrensen med Kina. Kina och Indien har konflikter om gränsen i Himalaya och Kinas allt större militära satsningar oroar Indien. Kina och Indien konkurrerar med varandra på många marknader om råvaror och energi. Indien anser att deras utveckling fördelas mer jämt bland befolkningen än Kinas men även i Indien är det många - 30 % - som inte hänger med i den snabba utvecklingen. Vissa bedömare i Kina och Indien tror att länderna skulle vinna på konstruktiva samarbeten där man kompletterar varandra."Skulle man slå ihop Indiens kunskaper och resurser på mjukvaruområdet med Kinas på hårdvaruområdet skulle världens
datamarknad förändras" säger Kinas handelsråd vid Kinesiska ambassaden i New Dehli i en intervju i China Daily.

 
Energiförsörjningen i världen är en stor riskfaktor. Oljeförbrukningen ökar globalt samtidigt som många anser att "peak oil" har nåtts eller nås snart. De stora oljeexporterande länderna i Nordafrika, Afrika och Mellanöstern har en tilltagande politisk instabilitet. Ryssland som är världens näst största exportör kommer att öka den egna konsumtionen och använder gärna energiexport som politisk påtryckning. USA är den i särklast största oljekonsumenten som förbrukar något mer än dubbelt så mycket som Kina som är tvåa, men Kina, Indien, Ryssland och Brasilien ökar sin konsumtion. Den här ekvationen kommer inte att gå ihop utan vi kommer att se kraftiga oljeprisökningar under kommande år. BP och Shell tror på en kraftig ökning av etanol som fordonsbränsle och satsar på etanolproduktion i Brasilien. Visst kommer etanol att öka men en ökad etanolproduktion medför andra problem där konkurrensen om jordbruksmark kanske är det största hindret. Det finns heller ingen chans att etanol skulle kunna ersätta olja totalt. Det skulle ta så stora områden i anspråk att det är helt orealistiskt.

Kärnkraft har åter fått ett ökat dåligt anseende pga. av olyckan i Japan och kärnkraftens utveckling mot nya säkrare typer av anläggningar risker att bromsas. Japan kommer dessutom kanske att ompröva sin kärnkraftspolitik.

Scenariot bäddar för ökad kol och naturgasanvändning. Kol finns i stora mängder och kan omvandlas till lätthanterliga former men ger naturligtvis ett tillskott till luftens CO2 nivå. Naturgas finns och reserverna har ökat väsentligt genom ny teknik att utvinna gasen ur skifferbergarter men likväl är det ett fossilt bränsle. Naturgas är lätt att omvandla till vätgas och den tekniken kan användas för att förbereda övergången till solgenererad vätgas som måste bli ett slutmål. Samtidigt finns inget alternativ än energieffektivisering och att de stora energikonsumerande länderna måste bromsa sin förbrukning.

Att bygga en samlad bild av utvecklingen med utgångspunkt från dessa olika bilder jag har tecknat är svårt. Det pågår en global återhämtning men den är ojämnt fördelad. I Asien är det fart men visst finns där vissa underliggande risker men det verkar som om man börjar inse dem och börjar ta i dem. I Europa är utvecklingen ojämn och spänningarna inom EU ökar. Att fortsätta en expansiv penningpolitik med låga räntor samtidigt som budgetunderskotten hotar stabiliteten är svårt. Inflation, arbetslöshet, teknikerbrist och sned åldersfördelning är också  faktorer som hotar återhämtningen i den "rika världen". Problemen i USA är liknande så det är troligt att det är BRIK länderna som kommer att agera draglok för den positiva utveckling i världen som vi hoppas på. På risksidan finns bl.a. energikriser, politiska låsningar, svaga offentliga finanser, allvarliga regionala konflikter och naturkatastrofer.